Gå till innehåll

Stödlinjen har ändrade öppettider under sommaren (27/6–26/8).

Du är här:

Att möta spelproblem

Enligt Folkhälsomyndigheten har 45 000 personer mellan 19 och 87 år spelproblem. Därtill har 56 000 personer en förhöjd risk för spelproblem och 236 000 en viss risk för att få problem med spel om pengar. Dessutom drabbas cirka 165 000 anhöriga, varav 68 000 barn. Som yrkesverksam kan du vara en bidragande faktor till att dessa personer får hjälp och stöd.

Upptäcka spelproblem

Spelproblem är vanligt men kan vara svårt att upptäcka. Problemen förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd såsom riskabla alkoholvanor, neuropsykiatriska funktionsvariationer, depression eller annan psykisk ohälsa. Känslor av oro, stress eller nedstämdhet, sömnsvårigheter, bristande aptit och koncentrationssvårigheter är vanliga konsekvenser av spelproblem. Många med spelproblem har ekonomiska bekymmer till följd av spelandet.

Det är vanligt att relationerna till andra blir lidande och att aktiviteter som tidigare upplevdes som meningsfulla försummas. Anhöriga brukar även berätta att personen som spelar är hemlighetsfull med vad den gör och hur det är ställt med ekonomin. Ofta har den som spelar och den som är anhörig olika uppfattningar om huruvida spelandet är ett problem eller inte.

Våga fråga

De flesta personer med spelproblem som hör av sig till Stödlinjen beskriver känslor av skam och skuld kring sitt spelande. Det gör att det kan vara svårt att berätta om sina spelproblem eller att söka hjälp. Som professionell blir det därför viktigt att våga ställa utforskande frågor kring spelandet om man misstänker ett problem, samt att bemöta personen med ett empatiskt och samarbetsfrämjande förhållningssätt.

När är spelandet ett problem

Det kan vara svårt att avgöra när ett spelande har blivit problematiskt. En tumregel är att det är ett problem om spelandet är svårt att kontrollera och om det för med sig negativa konsekvenser.

Det finns flera olika frågeformulär och bedömningsinstrument som kan vara till hjälp med att bedöma om en person har spelproblem. I Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer nämns flera exempel som finns att ladda ned från Folkhälsomyndighetens sida Spelprevention.

Centrum för psykiatriforskning erbjuder en kostnadsfri webbutbildning som innehåller ett avsnitt om bedömningsinstrument, Identifiera och behandla spelproblem. Där finns också en film, ett demosamtal som visar hur man kan använda frågeformuläret NODS-PERC och ge återkoppling till klienten/patienten kring det.

Hur hjälpa

Det finns många olika sätt att hjälpa en person som har spelproblem. Beroende på vad personen behöver för hjälp kan bemötandet anpassas, till exempel om personen är i kris, behöver få ekonomisk rådgivning eller är intresserad av behandling.

Det händer att personer med spelproblem inte söker hjälp förrän de negativa konsekvenserna blivit så pass allvarliga att de hamnat i en kris. I det läget kan man behöva stötta personen så att den får en tillräckligt stadig tillvaro för att kunna ta steg mot att förändra sitt spelande.


Tipsa och dela artikeln:


Senast uppdaterad: 2022-06-20

Publicerad: 2022-05-16